Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet.

AbstractStudiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet.Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande.Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa.Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa?Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).